Förra året i Augusti fick ja en TIA. Jag fick åka ambulans jättefort och allt gick väl bra men det var en brutal påminnelse om att den här kroppen inte tillhör den stålman jag själv trodde. Jag har inte heller hämtat mig och med tiden har beslutet att stänga kliniken och sluta jobba växt fram.
När vi startade i och med att vi flyttade till Örbyhus 1998 visste vi inte hur kul det skulle bli. Men det har varit fantastiskt.

Tack alla trevliga, fina djurägare för alla möten vi haft. Tack för att ni tolererat min rättframhet och mitt odiplomatiska sätt. Jag har dock aldrig menat att vara otrevlig utan egentligen bara framför allt tänkt på era kära husdjur.
Tack alla kollegor som vi samarbetet med under alla år, det är tryggt att ha haft det stödet.
Stort tack för alla fina hundar och katter och alla andra djur vi fått träffa under åren.
Till sist vill jag tacka mina fantastiska medarbetare: Elna som verkar kunna stå ut med allt och som förutom att vara en strålande sköterska dessutom oklanderligt skött administrationen.
Emma som först var Elnas elev på Jällaskolan och som med vänlighet, arbetsvillighet och lojalitet snabbt gjorde sig själv oumbärlig på nästan alla platser i verksamheten.
Lena, vår vän, som gått från klarhet till klarhet och som besitter ett humör, en uthållighet och en social förmåga som faktiskt på riktigt är helt oöverträffad.

Nu jobbar vi sista dagen den 28:e Maj, men fram till dess är det som vanligt.

Tack igen, Per